Hockeyutrustning
Uppfinning
Jag har tillverkat en suspensuar som sitter ihop med en damaskhållare.
Min uppfinning är en suspensoar, men istället för att ha en damaskhållare över så har jag båda i ett.
Remmarna från damaskhållaren sydde jag fast på suspen. Det gör det lättare, snabbare och bekvämare.
Jag tycker att det här är en bra uppfinning och jag använder den varje träning/match.
Suspensoaren används för att skydda testiklarna. Därför är det viktigt att ha bra skydd. Det är vanligast att man använder susp i ishockey och boxning.
Det var när jag bytte om för en match som jag kom på hur obekvämt det var med två stycken remmar runt midjan när man kan ha en.
Det går lite snabbare när man bara ha en rem runt midjan istället för två.
En kompis i mitt hockeylag har ett par byxor med inbyggd damaskhållare och suspensoar. Man sätter fast damaskerna med kardborre men det funkar inte så bra för damaskerna åker lätt av.
Jag testade byxorna men jag tyckte att dem var obekväma.
Syftet med denna uppfinning är att det ska vara bekvämare och snabbare för den som byter om.
Hockeyutrustningen genom åren
Varje spelare har en utrustning som består av benskydd, axelskydd, armbågsskydd, handskar, suspensoar, och hjälm, samt skydd för hals, struphuvud, mun och tänder.
Målvakten har en särskild utrustning med större benskydd, suspensoar, ansiktsmask, och ett stort ”kombinat” som skyddar hela överkroppen.
På 30-talet så fanns skydd som knä, ben och axelskydd.
Det fanns hjälm, men på den tiden så var hjälmen inte ett måste. Keps eller en stickad luva användes istället.
Eddie Shore var den första spelaren i världen som konstant började använda hjälm, det var i början av 1930-talet.
Många blev förvånade över det här och några började använda hjälm.
Hjälmen vart obligatorisk 1961 i Sverige.
Skydd av plast kom först på 60-talet. Före det så använde man skydd av tyg, pressad papp eller läder.
En susp av tyg skyddade inte alls och man kunde bli steril om man fick en puck mellan benen.
Klubborna tillverkades av almen (som är ett träd). Den klubban var tung och inte så hållbar. Med en tyngre klubba så åker man långsammare och man dribblar mycket långsammare. När man använde en träklubba så var svikten inte lika bra och när man tog i riktigt mycket så gick klubban av på mitten.
Dagens klubbor är gjorda så att klubban ska sviktas mycket och på sätt vara en slags ”katapult” variant.
Man sköt pucken i en hastighet mellan 60/70 km/h.
Rekordet just nu är 180 km/h och det beror på klubban och tekniken.
Nu så är klubborna gjorda av komposit och dem är mycket lättare.
Kompositklubban gjorde debut år 1994 i NHL och man har spelat med de sedan dess.
Klubborna är mycket speciella och skaftet är olika böjbart för att skjuta hårdare.
Det finna olika klubbsorter, om man gillar att dribbla och skjuta handledsskott så ligger svikten lite längre ner på klubban och bladet är mjukare.
Om man gillar att skjuta slagskott och spelar en hårdare stil så ligger svikten mitt på klubban.
Klubban utvecklas hela tiden.
De nya klubborna väger runt 320 gram och är mycket hållbara.
När hockeyn var ny så användes t.ex. stenar, bollar, potatisar och andra föremål som är bra formade.
År 1880 kom gummipucken och man har använt den sedan dess.
Här är en hockeyklubba som användes i början av 1900-talet.
Här är en av de modernaste klubborna just nu.
Miljöpåverkan
De mesta av hockeyutrustningen är gjorda av plast och det är inte bra för naturen.
Armbågsskydd, axelskydd, benskydd och hjälm är några av skydden som är tillverkade av plast.
För att tillverka plast så krävs olja som är en naturresurs. För att komma åt olja så borrar man långt ner i marken.
Koldioxiden som kommer från förbränningen av oljan är för stor och det blir ett överflöde med molekyler i luften. För att förklara det här så måste man gå in på växthuseffekten. När solstrålarna träffar jorden så reflekteras solstrålarna på jorden och de studsar iväg. Solstrålarna studsar mot jordens ozonskikt och lite försvinner men det mesta studsar tillbaka till jorden.
Alla molekyler i luften gör att solstrålarna studsar fram och tillbaka och de kommer nästan aldrig ut ur ozonskiktet. Det gör att klimatet blir varmare och varmare. Vissa kanske tycker att det är skönt men när det blir varmare så smälter isen på Antarktis.
Om det fortsätter så här så kommer vissa länder att bli översvämmade och försvinna i framtiden.
För att stoppa oljeberoendet så kan man återvinna plastskydden. Då smälter man ner plasten och då kan ny utrustning tillverkas.
Om utrustningen blir för liten så kan man ge bort skydden till någon mindre.
Intressant arbete!
Några kommentarer: du skriver bla att länder kommer att försvinna i och med att polarisarna smälter...Vad kan detta leda till i sin tur?
Att tänka på framöver: Försök att ställa frågan "varför" till det du har skrivit eller sätt ordet "därför" bakom. Kommer du på något att skriva så är du ej heller klar.